Idag vill jag säga grattis till mig själv.
Grattis för att jag lyckades reda ut något som kändes helt övermäktigt.
För de flesta kan det här säkert låta som en bagatell. Men i min värld kan depressionen lamslå mig totalt. Allt blir mörkt, tungt och meningslöst. Den kan bli så stark att det värker i hela kroppen, som om inget får vara stilla. Det är outhärdligt.
När det känns så här är det lätt att förstå varför många skadar sig själva – eller gör något ännu värre, något som inte går att ta tillbaka.
Jag har försökt ansöka om a‑kassa, men flera gånger fick jag tillbaka ansökan utan att förstå varför. Frustrationen växte. Stressen likaså.
Vi började närma oss löningsdag och jag visste inte ens om jag skulle få några pengar alls.
Jag är gravt dyslektisk och har väldigt svårt för sådana här ansökningar. Samtidigt har jag knappt någon energi att spela med. Depressionen älskar sådana här situationer. Allt som stressar mig, och just nu är det mesta stress.
Men idag hände det.
Jag blev beviljad a‑kassa.
Jag höll på att börja gråta när jag fick beskedet. Av lättnad. Av trötthet. Av stolthet.
Jag klarade det. Ett problem mindre.
Så idag vill jag säga:
Grattis till mig för att jag lyckades.
Och grattis till mig för att jag inte skadade mig själv på något sätt.
Det räcker långt just nu.
Lämna ett svar