Låten ”Det försvunna leendet” handlar om en period i mitt liv då smärtan tog över allt.
Jag hade diskbråck och levde med konstant, fruktansvärd smärta i nacken och en huvudvärk som aldrig släppte taget. Värktabletterna hjälpte inte. Jag fick inget starkare, på grund av min psykiska ohälsa och tidigare överdoser.
Smärtan fick jag bära själv.
Jag mådde illa ofta. Ångesten var där hela tiden. Hjärtklappning. Tårar som kom utan förvarning.
Det fanns ingen paus, ingen vila – bara smärta som pågick.
Tiden gick och jag blev mer och mer desperat. Operationen dröjde. Varje dag kändes oändlig.
Jag försökte göra det man säger att man ska göra. Koppla av. Jag tog med mig en stol och satte mig ute i solen, i naturen. Försökte andas. Försökte slappna av.
Men abstinensen steg. Kroppen skrek. Ingenting hjälpte.
Till slut gick jag och lade mig i sängen. Släckte lyset. Drog täcket över mig så att det omslöt hela kroppen.
Jag kände hur jag sjönk ner i madrassen och hittade en ställning som borde fungera. En sådan där man ska kunna somna i.
Men det gick inte.
Istället rann tårarna längs kinderna. Jag låg där och stirrade i mörkret och ville bara sova. Bara få försvinna en stund.
Det var fortfarande sen eftermiddag, men kroppen var helt slut och sinnet ännu mer.
Det är där leendet försvann.
Inte på en gång.
Utan långsamt. Dag för dag. Smärta för smärta.
Och det är det den här låten handlar om.
Här är låten
Välkommen att lyssna på min Kanal på Spotify
https://open.spotify.com/track/5HWbg6v4HqtXs07wYag6kC?si=Wi2E4uWJTPeOc3a6u0OPHA
Lämna ett svar